Innehållsproducent eller Gud?

Innehållsproducent eller Gud?

Det engelska ordet “content” har nästlat sig in i det svenska språket och dyker upp i många svengelska jobbannonser. “Innehåll” trendar. Vem vill inte ha något som är innehållsrikt? Jag själv kallar mig för innehållsproducent. Men eftersom innehåll kan vara vad som helst i vilken kvalitet som helt så blir ordet hopplöst intetsägande.

En innehållsproducent är rimligtvis en person som producerar innehåll. Att producera betyder “tillverka” men när jag hör ordet “producent” tänker jag på en mellanchef på SVT som övervakar inspelningen av Doobidoo, dvs. en icke-operativ person som står vid sidlinjen och kvalitetssäkrar vad andra gör.

Med “innehåll” menas en mängd tanke- eller informationsstoff vilket ofta ställs i motsats till dess utformning eller yta. Yta för tankarna till ytlighet* och på så vis borde dess motsatsord “innehåll” representera något substantiellt. Men vad som har substans är högst subjektivt. Ordet innehåll är ju en container för vad som helst som går att förnimma.

* Även om formuleringen “älskar du yta men är trött på ytlighet?” – tagen från en jobbannons för Sticky Beat – särskiljer begreppen väl.

Här finns också en paradox eftersom det ingår i färdigheterna hos en innehållsproducent att paketera innehållet, dvs. förse det med en aptitlig yta. Ur den aspekten ger “innehållsproducent” bara halva bilden. Jag borde istället kalla mig yt- och innehållsproducent, eller möjligen form- och innehållsproducent.

En innehållsproducent i mina ögon behärskar många discipliner inom hantverket kommunikation. Multikonstnär eller tusenkonstnär är två potentiellt passande ord som är släkt med mångsysslare där det sistnämnda är en förskönande omskrivning för arbetslös lösdrivare. Generalist skulle kunna vara en användbar term om det inte associativt var granne med adjektivet medioker. Polyhistor står för en person som har stora kunskaper i många skilda ämnen men det skulle nog bara en frilansande filosof i antikens Grekland trycka på ett visitkort.

Det tycks sakna ett bra ord för någon som är specialist på fler saker. Vi lever i en meritokrati där specialisterna är kungar. Bara tanken på att någon skulle kunna vara bra på två eller fler saker skapar misstro. Men i takt med att arbetsmarknaden ändras, att vi tvingas vara mer flexibla och omskola oss flera gånger under ett yrkesliv, så kanske den synen ändras.

Titeln kommunikatör skulle kunna funka men den rymmer tre roller som skiljer sig mycket åt. Vi har kommunikationsstrateger som gillar att skriva organisationsplaner i Excel, vi har innehållsproducenterna som skapar materialet som ska visas upp och vi har digitala kommunikatörer (digitala marknadsförare) vars böjelse är att mäta effekten av kommunikationsinsatser. Kommunikatör blir därför lite väl brett för att vara användbart (i samma stil som “ingenjör” eller “skribent”).

Om man tar fasta på att en innehållsproducent skapar något från ingenting (eller åtminstone modifierar något efter inspiration av andra), skulle man kunna använda ordet kreatör, även om det för tankarna till en påverkad hippie som skulpterar i paper mache. Då återstår bara ordet skapare men då kan man ju lika gärna kalla sig för Gud.

Bildkälla: Attributed to Cima da Conegliano / Public domain (Creative commons)